http://blices.se/

Alice Haglund

I know it will kill me when it's over.

Allmänt Permalink0

Jag sitter här på lektionen och ba väntar. Väntar på att få fara hem. Få sluta och sätta sig i bilen hem. Har nyligen pratat med min klassföreståndare igen, hon ville prata om frånvaron igen. Varför är det så mycket frånvaro Alice? Mår du dåligt för det som hände förra året? 

Ehm, ja jag mår dåligt. Men det som hände förra året är en fis i rymden till skillnad från vad som faktiskt har hänt. Kan jag säga så? Nej, då kommer hon tycka att jag är en drama queen eller skicka mig till skolkuratorn. En skolkurator som inte har någon tystnadsplik och kan säga allt. Jag vill skrika JAG ÄR DEPRIMERAD, men istället sitter jag tyst. Jag berättar att jag har dålig immunförsvar och blir sjuk lätt och ofta. Hon tvivlar men svarar ändå okej. 
Vill inte prata med någon jävla kurator, men jag vill samtidigt göra det. Varför jag vill göra det är för att jag vill veta om jag är bipolär, vet att man inte ska prata med en kurator för att få veta det men, hon är ju en start. Nej okej, ja jag vet. Hypokondriker vad det va? Jag tror jag har alla fel, så var det ja. 
Då så, då slipper jag ju. Då får jag klara mig själv, som alltid. Det är det jag är bäst på, hjälpa mig själv. Haha, ja för vi ser ju hur jag lyckats hjälpa mig själv. Jag behöver själv, säger jag till nära och kära att jag mår dåligt så säger de "du är stark Alice, du klarar det, du klarar allt", men va? Vafan säger du? Nej det gör jag inte och nej det är jag inte. Kan ingen förstå det? Ibland när jag mår riktigt dåligt, så jag gråter bort allt syre i kroppen. Så pass att jag knappt kan andas, så kan jag ringa en vän. Antingen får jag inget svar eller så får jag "jag har inte tid" till svar. Så vad ska jag göra då? Alla förväntar sig av mig att jag ska va stark och släppa det, är jag en besvikelse då när jag inte gör som förväntat? Förlåt isåfall. Vet inte riktigt vad jag ville med detta inlägg men det får vara så.

Till top