http://blices.se/

Alice Haglund

Dra åt helvete tänkte jag, men sa inget.

Allmänt Permalink0
Hej! Vart ska jag börja? Jag har börjat skolan, vård och omsorg andra gången gillt! Denna gång kan jag korsa hjärtat och säga att jag faktiskt trivs. Min klass är underbar och dom bästa brudarna! Träffat många nya människor, lärt känna många människor. Kan säga att jag hittat mina själsfränden med, 2 tjejer som förgyller mitt liv varje dag, vi tänker lika och beter oss lika. Inom dessa områden så kan jag säga att jag är lycklig! Tack!
Vad mer ska jag säga, min mage blir bara värre och värre. Orkar inte, hur länge har jag klagat över den nu? 1 år? 2 år? Vet inte ens, känns som att jag haft smärtan i evigheter. BLI BRA DÅ....
Sist vi hördes av så var verkligen ingenting bra, då hade jag ingen, verkligen ingen. My one and only hade lämnat mig. Men kan berätta att det löste sig. Vi pratade inte, vi sågs inte på flera flera dagar, vilket kändes som en evighet. Men en kväll när jag var med min flickvän och hennes kille så skrev han till. Han ville prata, så visst kan jag det. Hade självklart inte kommit över honom, inte ens lite, men jag hade gått vidare. Accepterat det och slutat kämpa. Så innerst inne ville jag ju inte träffa honom, ville inte höra saker som jag inte ville höra. Ville inte blir sårad. Men lättmanipulerade jag gjorde det ändå. Ångrar det inte men måste ändå lära mig att göra det som känns bäst för mig. Allting har blivit så jävla bra samtidigt som allting blivit så jävla mycket värre. 
Känner mig lika kall som vintern. Känner inget, bryr mig inte alls. Kall helt enkelt. Varför? Ibland kan man önska att man inte hade några känslor, för då blir man inte sårad. Men det är hemskt, blir varken glad eller ledsen över någonting. Hur ska jag förklara detta.. Men jag känner mig tom, kall och ensam. Är väl depressionen som talar. Ett mörker som sakta drar med mig. 
Trodde december skulle vara månaden som jag faktiskt kunde känna mig glad, men det har varit tvärtom, har gråtit flera kvällar över något som hänt flera år sen, eller utan anledning. 
Tror dock eller jag hoppas att jul iallafall blir bra. Jul brukar alltid vara bra, stressigt men bra. Bäst faktiskt! 
Blir jul 3 dagar i rad för mig i år. 24e så ska jag fira med min familj på pappas sida, Mikaelas familj och Benjamins familj. 25e firar jag jul med min mamma och hennes kar. 26e så fyller min äldsta syster 30 och då ska vi smått fira henne och sen så blir det julfirande bara vi syskon. Mysipys. Efter det kan jag ta lov och bara sova, fram till nyår. Då ska jag och min tjej fira nyår ihop, partyyyy.
Efter nyår, kring den 6e januari så ska jag och Emma, tillsammans med mamma, hennes kille och Angelica fara till Stockholm. Blir 30 års fest och en massa andra roligheter. Blir bra så, så tack för mig, hejdå.
PS: Kanske inte har berättat att jag klippt mitt vackra långa hår, har fult äckligt kort hår nu. Gråter..#ÅngestLevel10
 
Till top